The Uranus Experiment

The Uranus Experiment är en pornografisk science fiction-film i tre^[1] delar från 1999, producerad av det svenska produktions- och distributionsföretaget Private Media Group. Filmen är känd för att vara delvis inspelad i mikrogravitation.^[2][3]

Filmen, uppdelad i tre delar, är en pornografisk äventyrsfilm. En rysk och en amerikansk rymdfärja befinner sig i bana runt jorden. Farkosterna behöver göra en dockning och medan de är dockade bege sig till den sjunde planeten i solsystemet – Uranus. Ryssarna har dock en hemlig plan, där de tänker utvinna så mycket av de amerikanska astronauternas sperma som möjligt.^[4]

I en scen från den andra delen har skådespelarna Sylvia Saint och Nick Lang sex i noll gravitation i cirka 20 sekunder.^[5] Scenen spelades in under en parabolflygning.

• Silvia Saint – Helena Sidorenko
• Wanda Curtis – Helena Vashinski
• Nick Lang – Frank Stone
• Gabriella Bond – Frank Stones fru
• Andrew Youngman – amerikansk astronaut
• John Walton – rysk kosmonaut
• Bettina Campbell – CIA-agent
• Melody Kord – KGB-agent
• Vanda Vitus – KGB-agent
• Christina Dark – dr. Olga Wiborova
• Frank Major – chef på amerikanska flygcentralen
• Tavalia Griffin – utomjording
• Julia Taylor – assistent på ryskt laboratorium
• Max Cortés – amerikansk flygkontrollant
• Olivier Sanchez – amerikansk flygkontrollant
• Caroline Cage – amerikansk flygkontrollantassistent
• Nicole Thomson – amerikansk flygkontrollantassistent

Filmen spelades in i Kennedy Space Center i Florida, Johnson Space Center i Houston samt i Budapest och Barcelona och på Lanzarote. Den första delen planerades ges ut i januari 1999,^[4] och den tredje och avslutande delen gavs ut i augusti samma år.^[1] Filmerna producerades i samarbete med det amerikanska bolaget Vixen^[7] och distribuerades via VHS.^[8]

Inspelningsprocessen för mikrogravitationsscenen var ur teknisk och logistisk synvinkel särskilt svår. Budgetbegränsningar tillät endast en tagning för tagningen i mikrogravitation.^[9] De andra "nollgravitation"-scenerna i filmen är fejkade.^[10] Trots detta anses filmprojektet, av producenten själv,^[4] vara ett av de dyraste i pornografiska filmsammanhang.

Filmen beskrivs som en "anal rymdopera"^[11] och innehåller musik av Liam Howlett från The Prodigy och Robert Del Naja från Massive Attack.^[12] Prodigy hade tidigare närmat sig pornografiskt material via videon till "Smack My Bitch Up" (1997), vilken inkluderade både lapdance och en explicit lesbisk sexscen.^[13]

Berth Milton Jr., dåvarande VD för Private Media Group, uttalade sig angående möjligheten för amatörer att beställa en parabolflygning i syfte att emulera filmen: "Du får inte lov att vara flygrädd, det är ett som är säkert!"^[12]

Regissören och manusförfattaren John Millerman nominerades av en missnöjd grupp science fiction-författare till Nebulapriset i kategorin Bästa manus, detta som en protest mot det prisutdelande organets belöningspolitik.^[14] Filmen vann inte priset, vilket istället gick till M. Night Shyamalan för hans manus till filmen Sjätte sinnet.^[15] Andra konkurrenter i denna priskategori var Matrix, Järnjätten och The Devil's Arithmetic.^[16]

• "Private Black Label 6: The Uranus Experiment 1". (IMDb)
• "Private Black Label 7: The Uranus Experiment 2". (IMDb)
• "Private Black Label 8: The Uranus Experiment 3". (IMDb)