Susanna Larsson
| Susanna Larsson | |
| Född | 1979[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Stockholms universitet[2] Karolinska Institutet[2]  |
| Sysselsättning | Epidemiolog |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge[2] Karolinska Institutet[3] Uppsala universitet |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Susanna C. Larsson, född 1979,[4] är en svensk epidemiolog.
Biografi
Hon tog grundexamina vid Stockholms universitet och Karolinska institutet samt gjorde postdoktorsarbete vid Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors. Hon är docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet[5] Hon är också verksam vid den neurologiska institutionen vid University of Cambridge,[6] där hon är en del av en grupp som arbetar med en studie om hälsorisker med olika dieter.[7][8][9] Hon har varit huvudförfattare för ett antal stora metaanalyser och recensioner.[10]
Utvalda verk
- Larsson, Susanna C.; Giovannucci, Edward; Wolk, Alicja (2006-11-21). ”Dietary Carbohydrate, Glycemic Index, and Glycemic Load in Relation to Risk of Colorectal Cancer in Women - American Journal of Epidemiology”. American Journal of Epidemiology 165 (3): sid. 256–261. doi:10.1093/aje/kwk012. ISSN 0002-9262. PMID 17118965. https://academic.oup.com/aje/article/165/3/256/135377.
- Larsson, Susanna C.; Virtamo, Jarmo; Wolk, Alicja (2012-01-01). ”Chocolate consumption and risk of stroke: A prospective cohort of men and meta-analysis”. Neurology 79 (12): sid. 1223–1229. doi:10.1212/WNL.0b013e31826aacfa. ISSN 0028-3878. PMID 22933736.
- Larsson, Susanna C.; Virtamo, Jarmo; Wolk, Alicja (2013-03-01). ”Black tea consumption and risk of stroke in women and men”. Annals of Epidemiology 23 (3): sid. 157–160. doi:10.1016/j.annepidem.2012.12.006. ISSN 1047-2797. PMID 23295000.
- Larsson, Susanna C; Drca, Nikola; Björck, Martin (2018-03-21). ”Nut consumption and incidence of seven cardiovascular diseases”. Heart 104 (19): sid. 1615–1620. doi:10.1136/heartjnl-2017-312819. ISSN 1355-6037. PMID 29661934. https://heart.bmj.com/content/early/2018/03/21/heartjnl-2017-312819.
Referenser
- ^ Libris, SELIBR-ID: 282178, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.neurology.cam.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Libris Katalogisering”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/katalogisering/dbqtxcfx0jz03c0. Läst 18 maj 2020.
- ^ ”Susanna Larsson”. Karolinka Institute. https://ki.se/en/people/sulars.
- ^ ”Susanna C. Larsson: About me”. University of Cambridge Neurology Unit. http://www.neurology.cam.ac.uk/neurology-unit-research-groups/stroke-research-group/people/susanna-c-larsson/. Arkiverad 28 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928105755/http://www.neurology.cam.ac.uk/neurology-unit-research-groups/stroke-research-group/people/susanna-c-larsson/. Läst 18 maj 2020.
- ^ ”Nut Consumption Linked to Lower AF Risk”. Medscape. https://www.medscape.com/viewarticle/895996.
- ^ Bakalar, Nicholas (17 april 2018). ”Nuts May Be Good for the Heart, but Are Hardly a Miracle Food” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/04/17/well/eat/nuts-may-be-good-for-the-heart-but-are-hardly-a-miracle-food.html. Läst 18 maj 2020.
- ^ ”Genetic predisposition to higher calcium levels linked with increased risk of coronary artery disease” (på engelska). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2017/07/170725122116.htm. Läst 18 maj 2020.
- ^ ”Google Scholar author page”. Google Scholar author page. https://scholar.google.com/scholar?hl=en&as_sdt=0%2C33&q=Susanna+C.+Larsson&btnG=.
Externa länkar
- Officiell webbplats hos Karolinska Institutet
|
