Sjöslaget vid Kronstadt

Sjöslaget vid Kronstadt
Del av Gustav III:s ryska krig

Sjöslaget vid Kronstadt
målad av Aleksej Bogoljubov
Ägde rum 3 juni - 4 juni, 1790
Plats Finska viken, nära Kronstadt
Resultat Taktiskt oavgjort, strategisk rysk seger
Stridande
Sverige Ryssland
Befälhavare och ledare
Hertig Karl av Södermanland Alexander Krus
Styrka
22 linjefartyg
8 fregatter
4 mindre fregatter 		17 linjefartyg
4 fregatter
8 roddfartyg
Förluster
84 döda
283 sårade 		94 döda
246 sårade
v • r
Gustav III:s ryska krig
1788

Nyslott  · Hogland  · Kärnakoski  · Fredrikshamn I

1789

Pihlajalahti  · Ruskeala  · Fredrikshamn II  · Kyyrö  · Porrassalmi I  · Porrassalmi II  · Uttismalm  · Liikala  · Suttula  · Kaipiais  · Högfors I  · Parkumäki  · Sippola  · Laitasilta I  · Öland  · Korkiansaari  · Puumula  · Svensksund I  · Hankiväsi  · Högfors II  · Älgsjöskatan  · Laitasilta II

1790

Baltischport  · Pardakoski–Kärnakoski I  · Valkeala  · Pardakoski–Kärnakoski II  · Pirtimäki  · Korhois  · Reval  · Fredrikshamn III  · Pundala  · Fredrikshamn III  · Keltis baracker  · Jockas  · Kilpakoski  · Savitaipal  · Kronstadt  · Kachis kapell  · Björkösund  · Viborgska gatloppet  · Svensksund II  ·

Freden i Värälä

Sjöslaget vid Kronstadt, även kallat sjöslaget vid Styrsudden eller slaget vid Krasnaja Gorka (ryska: Красногорское сражение, Krasnogorskoje srazjenie) [1], var ett sjöslag 3-4 juni 1790 mellan svenska och ryska flottorna under Gustav III:s ryska krig. Svensk befälhavare var hertig Karl av Södermanland.

Slaget

Striden varade i fyra timmar med personella förluster på båda sidor, och återupptogs igen dagen därpå. Flera av de svenska skeppen var nu i behov av reparationer och manskapet av vila och efter att den ryska Revaleskadern siktats beslöt kungen att flottan skulle löpa in till Björkö och den 6 juni ankrade man vid Vidskären. Striden slutade taktiskt oavgjort utan att någon sida förlorat något skepp - men som en rysk strategisk seger eftersom svenska flottan fördröjts och den ryska Kronstadtflottan nu kunde återförenas med Revaleskadern. Den svenska flottan blev nu instängd i Viborgska viken och mynnade ut i flottans utbrytning, det så kallade Viborgska gatloppet.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Illustrerad svensk sjökrigshistoria”. Illustrerad svensk sjökrigshistoria. http://books.google.se/books?id=RchAAAAAIAAJ&pg=RA1-PA234&lpg=RA1-PA234&dq=f%C3%B6rde+skeppet+gegerfelt&source=bl&ots=cpQN33-jPf&sig=PLtvjvuha9UL2t4KO6RN0eOmhuQ&hl=sv&sa=X&ei=SWW8T_m6M-Tj4QT3s7lB&ved=0CE0Q6AEwAg#v=onepage&q=f%C3%B6rde%20skeppet%20gegerfelt&f=false. 

Tryckta källor

  • Unger, Gunnar (1909). Illustrerad svensk sjökrigshistoria: afsedd för undervisningen vid k. sjökrigsskolan. D. 1, Omfattande tiden intill 1680. Stockholm: Bonnier. Libris 648419