Rune Gustafsson (friidrottare)
- För andra betydelser, se Rune Gustavsson (olika betydelser).
Rune Gustafsson | |
Född | 1 december 1919 |
---|---|
Död | 25 juni 2011 (91 år) |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Medeldistanslöpare |
Redigera Wikidata |
Rune Gustafsson (friidrottare) | ||
Friidrott, herrar | ||
Europamästerskap | ||
---|---|---|
Guld | 1946 | 800 meter |
Svenska mästerskap | ||
Guld | 1946 | 800 meter |
Brons | 1943 | Terränglöpning 4 km lagtävling |
Oskar Rune Gustafsson, född 1 december 1919 i Tutaryds församling, Kronobergs län, död 25 juni 2011 i Värnamo, Jönköpings län[1][2] var en svensk medeldistanslöpare. Han tävlade för Wärnamo SK.
Gustafsson blev europamästare på 800 meter och vann även SM 1946. Samma år slog han världsrekord på 1 000 meter med tiden 2.21,4.[3]
Företrädare: 2.21,5 Rudolf Harbig, Tyskland (1937) | Världsrekordhållare på 1 000 meter 2.21,4 Rune Gustafsson, Sverige (1946-1952), Marcel Hansenne, Frankrike (1948-1952) | Efterträdare: 2.21,3 Olle Åberg, Sverige (1952) |
Företrädare: Rudolf Harbig, Tyskland (1938) | Europamästare på 800 meter Rune Gustafsson (1946) | Efterträdare: John Parlett, Storbritannien (1950) |
Företrädare: Hans Liljekvist (1943-1945) | Svensk mästare på 800 meter Rune Gustafsson (1946) | Efterträdare: Olle Ljunggren (1947) |
- 1934: Miklós Szabó
- 1938: Rudolf Harbig
- 1946: Rune Gustafsson
- 1950: John Parlett
- 1954: Lajos Szentgáli
- 1958: Mike Rawson
- 1962: Manfred Matuschewski
- 1966: Manfred Matuschewski
- 1969: Dieter Fromm
- 1971: Jevgenij Arzjanov
- 1974: Luciano Sušanj
- 1978: Olaf Beyer
- 1982: Hans-Peter Ferner
- 1986: Sebastian Coe
- 1990: Tom McKean
- 1994: Andrea Benvenuti
- 1998: Nils Schumann
- 2002: Wilson Kipketer
- 2006: Bram Som
- 2010: Marcin Lewandowski
- 2012: Jurij Borzakovskij
- 2014: Adam Kszczot
- 2016: Adam Kszczot
- 2018: Adam Kszczot
- 2022: Mariano García
- 2024: Gabriel Tual
Referenser
Källor
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
- Idrottsboken 1947. Stockholm: Lennart Brunnhage/Svenska Sportförlaget. 1947
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Dödsannons