Kolbeckit

Kolbeckit
Ljusgröna sfäriska aggregat av mikrokristaller av Kolbeckit, till drygt 1 mm i storlek. Fyndort: Schlarbaum stenbrott, Klause, Bad Gleichenberg, Steiermark, Österrike. Uppskattad bildstorlek: 1,9 x 2,8 cm.
Kategori	Fosfatmineral
Grupp	Fosfosideritgruppen
Dana klassificering	40.04.03.03
Strunz klassificering	08.CD.05
Kemisk formel	ScPO4•2H2O
Färg	Blågrå, färglös, grönvit, gulaktig, ljusblå.
Förekomstsätt	Sfäriskt rundade aggregat, prismatiskt
Kristallstruktur	Monoklina
Tvillingbildning	Vanlig på {100}
Spaltning	Bra på {010}, otydlig på {100} och {001}
Brott	Mussligt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	5
Glans	Glasglans till pärlartad
Ljusbrytning	nα=1,572–1,575, nβ=1,59, nγ=1,598–1,601
Dubbelbrytning	δ=0,026
Optisk karaktär	Tvåaxligt negativ; 2V=60°
Pleokroism	Stark i färgat material
Transparens	Transparent
Streckfärg	Vit
Densitet	2,36
Typlokal	Gruvan Sadisdorf i Sachsen, Tyskland
Referenser	https://www.mindat.org/min-2239.html http://rruff.info/doclib/hom/kolbeckite.pdf

Kolbeckit är ett mycket ovanligt sekundärt scandiumfosfatmineral med kristallvatten. Det har den kemiska formeln ScPO₄•2H₂O och är ett blåaktigt till grönaktigt kristallint mineral.

Kolbeckit upptäcktes ursprungligen på en snötäckt varp vid gruvan Sadisdorf vid Schmiedeberg, Sachsen, Tyskland 1926. Mineralet är uppkallad efter Friedrich Ludwig Wilhelm Kolbeck,^[1] en tysk mineralog. Sterrettit är ett annat namn men som har förkastats av IMA (International Mineral Association). Mineralet förekommer normalt som små kluster av kristaller i samband med andra fosfatmineral.

Förekomster har påträffats i bland annat i Erzgebirge i Tyskland, Ungern och Nordamerika.^[2]

Kolbeckit är en viktig råvara för utvinning av skandium.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Bra Böckers lexikon, 1979
• http://webmineral.com/data/Kolbeckite.shtml#.Vpe-E_nhDIU

• http://rruff.info/doclib/MinMag/Volume_46/46-341-493.pdf