Israel Treutiger

Israel Treutiger, född 1700, död 1747 eller 1748,[1][2] [3]var en svensk löjtnant och språkmästare vid Lunds universitet.

Biografi

Treutiger, som vistats tio år i Frankrike, var svärson till Lunds universitets språkmästare Pierre Allegre.[1][4] Detta kan ha påverkat konsistoriets beslut att förbigå den tillförordnade språkmästaren i franska Ifvar Kraak och istället utse löjtnant Treutiger till Allegres efterträdare när denne avgick från språkmästarposten på grund av hög ålder i slutet av december år 1738.[4] Detta innebar inte att löjtnanten var omeriterad; utöver sina franskkunskaper hade han även "Italienska, Engelska och Spanska Språken sig bekante".[1][4][5] Samma år som han blev språkmästare gav han även ut en fransk grammatik emedan han "icke funnit något tienligt hielp-medel at dymedelst rätt kunna wägleda dem, som min underwisning i Fransyska Språket åstundat".[6] Hans planer på att ge ut ordböcker avbröts dock av hans död som inträffade antingen 1747 eller 1748.[1] Som språkmästare efterträddes han av den ovannämnde Ifvar Kraak, som till sist kunde tillträda posten som ordinarie språkmästare.[4]

Bibliografi

  • Essai d'un grammairien philosophant françois, eller Försök til en grammatista philosophans på fransyska; hwaruti man på et nytt sätt gifwer wid handen hwad som nödwändigt ärfordras til detta språketz grundeliga kunskap, jemte en kort : författad anledning til talekonsten, så wäl uti obundet tal som fransyska wersar. Sluteligen följer et bihang af några täncke-språk, uti det almänna lefwernet tienliga. Såsom den andra del af detta wärk bifogas en kort swensk, tillika : med en tilräckelig fransysk ordabok, uti hwilken de flesta talesätt samt hwart ock et ords egenteliga och länte bemårckelse finnas anförde (1739)

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d] Elisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807 : Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981, s. 100.
  2. ^ Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 430.
  3. ^ ”Dödsdatum: Barsebäcks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13021/C I/2 (1700-1806), bildid: C0073794_00200, sida 373”. Riksarkivet.se. 1700-1806 Död: 22 januari 1747. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073794_00200. Läst 22 oktober 2022. 
  4. ^ [a b c d] Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 55.
  5. ^ Ingar Bratt, Striden om språkmästartjänsten vid Lunds universitet år 1703 : Utdrag ur större konsistoriets protokoll från våren och sommaren 1703 med inledning och kommentarer. Lund: Lunds universitet, tvåbetygsuppsats i idé- och lärdomshistoria, 1973, s. xi.
  6. ^ Elisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807 : Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981, ss. 91, 100.

[1]Tryckta källor

  • Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977
  • Ingar Bratt, Striden om språkmästartjänsten vid Lunds universitet år 1703 : Utdrag ur större konsistoriets protokoll från våren och sommaren 1703 med inledning och kommentarer. Lund: Lunds universitet, tvåbetygsuppsats i idé- och lärdomshistoria, 1973
  • Elisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807 : Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981 (Länk)
  • Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868 (Länk)
Företrädare:
Pierre Allegre 		Språkmästare vid Lunds universitet
1739–1747 		Efterträdare:
Ifvar Kraak
  1. ^ ”Barsebäcks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13021/C I/2 (1700-1806) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073794_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=3642,337,2512,1441. Läst 22 oktober 2022.