Diskret funktion

En diskret funktion är en funktion vars definitionsmängd är diskret, exempelvis heltal.

Ett exempel på en diskret funktion är f : N R {\displaystyle f:\mathbb {N} \to \mathbb {R} } definierad av f ( n ) = 1 2 n {\displaystyle f(n)={\frac {1}{2^{n}}}} , det vill säga talföljden 1 , 1 2 , 1 4 , 1 8 {\displaystyle 1,{\frac {1}{2}},{\frac {1}{4}},{\frac {1}{8}}\ldots } .

Notera att det endast är definitionsmängden som avgör om en funktion är diskret. Alla diskreta funktioner är kontinuerliga eftersom de har diskret definitionsmängd.[1]

Ursprung och sammanhang

Begreppet diskret funktion är ovanligt i matematiska sammanhang. Det påträffas oftast i material till kurserna matematik 3b och matematik 3c i gymnasiet, där "Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde"[2] ingick i det centrala innehållet mellan år 2011 och 2021. Formuleringen har lett till att diskret funktion ibland (felaktigt) tolkas som motsatsen till kontinuerliga funktioner – det vill säga att diskret och icke-kontinuerlig skulle vara synonymt.

Se även

  • Kontinuerlig funktion

Referenser

  1. ^ Rudin, Walter (1976). Principles of mathematical analysis (Third edition). ISBN 0-07-054235-X. OCLC 1502474. https://www.worldcat.org/oclc/1502474. Läst 4 maj 2022 
  2. ^ ”Ämnesplan i matematik”. Skolverket. Skolverket. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402120248/http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat?tos=gy&subjectCode=MAT&lang=sv&courseCode=MATMAT03c#anchor_MATMAT03c. Läst 2 mars 2015.