Charpentier (adelsätt)

Uppslagsordet ”Charpentier” leder hit. För efternamnet samt personer med namnet, se Charpentier (efternamn).

Sveriges riddarhus
Charpentier
Heraldiskt vapen Ätten Charpentier vapensköld nummer 765 på Riddarhuset i Stockholm
Ursprung	De Menila, Normandie Frankrike Liège, Vallonien Belgien
Adlad	3 september 1664 Sverige 11 juli 1773 Finland
Introducerad	15 juni 1668
Grad	adlig ätt nr 765.
Länk URL	Sida på riddarhuset.se
Finlands riddarhus
Introducerad	1818
Värdighet	Adlig ätt nr: 64.
Länk URL	Sida på riddarhuset.fi

Charpentier ([∫arpantjeː]; franskt uttal: [∫aʁpɑ̃tjɛ] ( lyssna)) är en svensk och finsk adelsätt, ursprungligen från Normandie i Frankrike,^[1]^[2] känd sedan tidig medeltid.^{[källa behövs]}

Historia

En släktmedlem, Toussaint de Charpentier (1611–1683), gick i svensk krigstjänst 1630^[1] eller 1631^[3] och avancerade till överstelöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente. Han erhöll svenskt adelskap år 1664 och introducerades på Riddarhuset 1668^[4] under nummer 765. År 1683 avled han på sitt säteri Hahkiala i Tavastland, Finland. Ätten utslocknade på svärdssidan 1782 med generallöjtnanten friherre Claes Robert Charpentier.^{[källa behövs]}

Förgreningar

Den yngre grenen härstammar på svärdssidan från en sedan 1300-talet dokumenterad släkt Le Cler (Le Clere, Le Claire), bosatt i Spanska Nederländerna med medlemmar boende i hertigdömet Brabant och furstbiskopsdömet Liège. En släktmedlem, gjutmästaren och sedermera järnhandlaren Thomas Le Cler (Le Clere), född i staden Liège, inflyttade till Sverige omkring 1650 och erhöll burskap i Stockholm där han avled 1676. Två av hans sonsonssöner adlades 1773 och adopterades samma år i ätten Charpentier av sin morbror Claes Robert Charpentier. Till denna ätt hör även socialantropologen Carl-Johan Charpentier.^{[källa behövs]}

Släkten är adlig även i Finland och introducerad på Finlands Riddarhus med nummer 64. De nu i Sverige och Finland bosatta ätterna Charpentier härstammar på svärdssidan i rakt nedstigande led från Thomas Le Cler.^{[källa behövs]}

Referenser

Noter

^ [a b] Ekberg, Henrik (1982). Uppslagsverket Finland. Schildt. sid. 3. ISBN 978-951-50-0267-9. https://books.google.com/books?id=uWfjAAAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=charpentier+sl%C3%A4kt&q=charpentier+sl%C3%A4kt&hl=en. Läst 8 augusti 2023
^ Carpelan, Tor (1954). Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna. Frenckellska tryckeri aktiebolagets förlag. sid. 206. https://books.google.com/books?id=Koy6lAdzSRcC&newbks=0&printsec=frontcover&dq=charpentier+sl%C3%A4kt&q=charpentier+sl%C3%A4kt&hl=en. Läst 8 augusti 2023
^ ”Charpentier, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. sid. 393. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14795. Läst 8 augusti 2023.
^ Leijonhufvud, Karl Axel Karlsson (1898). Svensk adelskalender .... P.A. Norstedt & söner. https://books.google.com/books?id=M5wuAAAAYAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA88&dq=charpentier+sl%C3%A4kt&hl=en. Läst 8 augusti 2023

Vidare läsning

Charpentier, Klaus (2006). Fideikommissarier inom släkten Charpentier: Hahkiala fideikommissgård. https://books.google.com/books?id=1jbijwEACAAJ&newbks=0&hl=en